Vila i frid♥
Jag fick tråkiga nyheter när jag kom hem för ungefär 2½ timme sedan. En ganska nära släkting till mig har avlidit. En släkting som funnits där hela mitt liv. En släkting som jag har minnen med.
Han dog igår men jag fick inte reda på det fören nu. Jag gråter och gråter. Han är den första släktingen som avlidit sedan min mormor dog när jag var fyra år gammal.
Mamma säger att jag får välja själv om jag vill gå på begravningen eller inte. Men jag har redan bestämt mig. Jag ska med. Jag ska säga hejdå en sista gång. Jag ska beklaga sorgen för mina andra släktingar som också mist en underbar person. tex. hans barn, som mist en underbar pappa, hans fru, som mist en underbar make, hans mor, som mist en otroligt underbar son, hans bror, som mist sin andra halva och min pappa, som mist en underbar kusin.. och det tar inte slut där. Robert var älskad. Älskad av så många.
Det var mindre än två månader sedan jag såg han sist. Han var så pigg och glad, även fast han kämpade mot sin cancer. Och nu är han borta, föralltid. Läkarna sa att han hade 6 månader kvar att leva. Men Robert sa att han skulle kämpa och övervinna cancern. Och det gjorde han, med 3 dagar.
Han levde i 6 månader och 3 dagar efter att han fick cancer och jag kunde inte vara stoltare över honom.
Jag hoppas att han har det bra där uppe.
Kära Robert, vila i frid♥
***
Idag efter slöjden i skolan (där jag täljde hela lektionen, som en kung) var jag ju i Farsta centrum med Isabelle och Isolde och det var superkul. Vi provade tusentals kläder var och vi vart värsta shopaholics.
Sen åt vi på donken (McDonald's) och det var njutbaaart! Vi tog en varsin Sundae till efterätt och jag blev så mätt att jag trodde jag skulle spy. Men iaf. Vi fortsatte vår shoppingrunda tills affärerna stängde och sedan tog vi tunnelbanan till Farsta strand där vi sedan klev på tåget mot Västerhaninge.
På tåget så såg vi världens snyggaste kille. Och sen när han och hans kompis gick av började vi sncka om han, och om andra killar och om killars magmuskler och sen kom vi in på andra ämnen osv.
Seeen när vi typ stått stilla på västerhaningestationen i 15 minuter utan att ha märkt det sa Bella:
- "Ska vi inte av här?!"
det blev tyst i 5 sekunder och jag och Isolde kollade runt oss och sen på varandra. Vi var helt ensamna på tåget.
Vi sprang bort till dörren och gick ut från tåget.
Sen gick vi ner från perrongen. Och jag höll på och messa med Razmus så jag bara följde efter Isso och Bella. Och när jag kollade upp hade vi gått upp på exakt samma perrong som vi precis gått ner från fast på andra sidan... Duktiga vi var. Menmen, vi lyckades iaf hitta till rätt ersättningsbuss-station som småning om och där träffade vi vår mattelärare Lennart som vi har på elevens val. Haha. Men vi kom iallafall hem säkert och vi bestämde att vi ska träffas imorrn hemma hos mig och sen ska vi gå ut och ha snöbollskrig. Det blir superkul...
Om jag lyckas få mina tråkiga tankar ur huvudet förstås.
Men jag är såå trött nu. Höll nästan på att somna förut av att ha gråtit så mycket. Dessutom har jag så mycket tankar i huvudet.
Men vi hörs, godnatt!
Kommentarer
Trackback
